DET ÄR MYCKET NU, vilket är till glädje för mig men kanske lite jobbigt för mina närmaste. Framförallt då min allra närmaste; frun, kärestan, livskamraten eller rätt och slätt Anne – ja, kärt barn har många namn. Just benämningen av sin partner och framförallt då den kvinnliga sorten diskuterades runt bordet på Hummerlyckan, som huset kallades, för någon helg sedan. Runt bordet på denna Hummerlycka belägen i Hamburgsund satt ett gäng glada paddlare efter en skön dag på västerhavet. Detta västerhav som sällan gör en besviken. Den här årstiden är det vackert på sitt sätt och bjuder på ett speciellt ljus samt en hel del säl. Ett djur som är fascinerande i sig med sin nyfikenhet när den befinner sig i vattnet och lika försiktig är den på land. Och det är väl i sig inte konstigt, inga snabba djur på land direkt medan de är akrobater i vattnet. Lite som vi människor, komfortabla inom våra trygghetszoner men ack så försiktiga när vi ska släppa den berömda sargen.

Ja som sagt vi satt där med rosiga kinder och pratade om ingenting eller kanske paddlingen och då klämde någon ur sig ”kärring”, eller ”käring”. Är inte helt säker i vilket sammanhang och med vilken betoning, men några i sällskapet använder detta ord om sin fru. Ett ord jag aldrig använder om kvinnor vad jag vet. Och framförallt inte om min fru. Men ett flertal herrar jag känner säger så om sin fru, och det är inte bara den äldre generationen. Själv använde jag det som skällsord på hockeyplanen och på några andra platser när någons beteende inte föll mig i smaken. Det hänvisas till att det är ett kärleksfullt ord men jag har väldigt svårt att känna det när jag hör det. Vad tycker du? Är det månne en generationsfråga?

Apropå mycket nu och släppa sargen så är jag i den fasen själv just nu. Egna företaget är startklart och agendan fylls på med reklamuppdrag, kajakkurser och expeditionsplanering. Ovanpå detta står jag bakom disken på Naturkompaniet och försöker övertyga alla om det fina med skalplagg. En utmaning i sig.

Blev ytterligare inspirerad häromveckan till att släppa sargen då jag var och lyssnade på Henrik Schyffert, som pratade om just detta. Temat var att vi är så duktiga på att säga nej i vårt avlånga land. Säger man nej utsätter man sig inte för några risker, men hur kul har man? Älskar karln.

Så fort mina hemsidor är klara ska jag bjuda in er till min nya värld men till dess får ni hålla till godo med vad som skrivs här. Eller kontakta mig på johan@kayaqa.se om ni vill ha hjälp med reklam och marknadsföring eller kanske lära er att göra en eskimåsväng.

/J