HAVSÖRNEN SVÄVAR ÖVER oss och verkar något förvånad över att vi är här; på havet i hens skärgård i kalla november. Örnen är i full färd med att bygga eller förstärka sitt bo i den högsta tallen på den ö som vi stävar emot i den något kalla nordanvinden. Jag frågar Daniel om örnen bygger bo så här års – vad annat ska den göra får jag till svar. Ja, vad annat ska den göra tänker jag och funderar på örnens tillvaro i stort. Njuter den av solen som vi eller spelar det någon roll om det är varmt eller kallt? Ett är säkert och det är att den njuter av lugnet i skärgården precis som vi denna fina novemberhelg.

Vinden var snällare igår när vi befann oss i ytterskärgården öster om Kupa klint. Idag paddlar vi i trakterna kring Grimmelsö. Denna ö som en gång i tiden gav mig skydd för en blöt storm och där jag och Patrik lyssnade på Ralf Edströms röst från ett fotbolls-VM långt bort. Jag minns att det duggade lite men elden och Ralfs sävliga röst höll oss på ett gott humör. Det var på den tiden man hade med sig en liten radio med en högtalare och en jättelång antenn. I första hand för att lyssna på sjörapporten; långt före väderapparnas intåg i våra liv. En något socialare pryl än dagens telefoner då alla samlades runt den för att höra om det närmaste dygnets väderlek. Hur det gick i matchen minns jag inte. Men jag minns att vi såg en älgko simma från vår ö till en annan med sin kalv. Hon tyckte inte att ön var stor nog för att dela den med oss förmodligen.

Lördagens paddling tog oss genom klassiska Missjö, genom smala kanaler med klart vatten och ut till Hamna som är fågelskydd under större delen av sommaren. Fantastisk miljö som är en ynnest att få uppleva så här års när ljuset är väldigt speciellt. Stillheten är påtagande när vi glider in i Hamnas myriad av små skär; även om det blåser en del på det öppna havet med horisont i öster. Vi söker efter lä för den kalla vinden för att kunna njuta lite extra av solen under lunchen.

På kvällen lagas det mat i den något spartanska stugan som vi hyr av Gunvor på St: Anna kajak. Ögonblick från dagens paddling blandas med anekdoter från tidigare paddlingar medan vi lagar mat, äter och äter lite till när blåbärspajen åker fram. Jag har ju bott i den här stugan vid en tidigare vinterpaddling visar det sig. Av förståeliga skäl hade jag inte lagt det på minnet men interiören och det bruna vattnet väcker mitt minne till liv.

Ljuset, havet och god mat i goda vänners lag gör denna tradition till något väldigt speciellt. En händelse som ska ha hög prioritet i kalendern varje år.