FÖR MÅNGA ÄR att lära sig något inte det viktigaste med att gå kurs. Den sociala biten kan vara en större drivkraft. Att göra något man gillar med likasinnade. Kan du lära dig något är det bonus. För andra är tryggheten den största faktorn. Att komma ut i naturen med någon som leder och tar ansvar; som räddar dig om det går fel. Som ledare lär du dig efterhand att se vem som är vem i gruppen. Och det finns plats för alla; åtminstone i mitt ledarskap.
Den senaste veckan har jag lett kurser i västkustens salta vatten och Vätterns dricksvatten. Ja, för så säger vi som har en relation till Vättern; det går bra att dricka det klara vattnet. Lika klart är Västerhavets vatten; dock allt annat än drickbart. Såklart en definitionsfråga men jag gissar att de flesta skulle må dåligt av salthalten i vattnet. Inte är det gott heller men det verkar inte spela så stor roll i alla lägen. Det dricks ju både det ena och det andra som inte smakar något vidare, men som har andra effekter. Alltför ofta leder dessa effekter till meningslöst våld. Men det var inte det jag skulle skriva om idag.
För mig är det en ynnest att få dela med mig av det jag kan om att paddla kajak. Och att få visa upp miljön som våra skärgårdar erbjuder. Och sist men inte minst predika om hur rädda vi ska vara om denna unika miljö. För den är unik precis som människorna jag möter. Bertil, som inte hade hunnit göra fika för att han behövt jobba lite, pensionär som han var. Han sade det med glimten i ögat. Och lika nöjd som han var när jag delade min matsäck med honom upplevde jag att han var över att känna sig behövd. Maria, som hade med sig en kravlista inför Antarktisresan där paddling stod på programmet. Wet exit skulle hon behärska, bland annat. Magnus, som hade paddlat Örebro-Stockholm innan han gick på kurs. Lära den hårda vägen, som gav honom insikten att lära den rätta vägen.
Sommaren har börjat lovande tycker jag. Även om sociala medier svämmas över av panikslagna människor som jagar solen. Tycker att jag träffas av solens strålar lite lagom.
/J
Lämna ett svar