Stakadammen har figurerat en del i media sista tiden. Jag tänkte skriva om denna plats här och nu. Dock särskiljer jag mig från dagspressen. Jag vill bara säga att det är en vacker plats. Man tar på skidorna vid bilen, glider ner på spåret, och vips så befinner man sig i en fantastisk miljö. Den såhär års snötäckta våtmarken eller om det är en liten sjö till och med, ligger helt vit och orörd. Solens strålar spelar i det vita täcket. Små tallar och granar sticker upp här och där och i skogskanten ligger detta vindskydd.

Spåren var fantastiska idag och skidåkarna var inte så många. Kylan avskräckte säkert flertalet. Men det är ofta varmare här uppe än i Örebro när det är klart väder. Sedan är det ett faktum att de flesta väljer att åka till Ånnaboda. Och därifrån ge sig ut i spåren. Hursomhelst så föredrar jag mindre befolkade platser. Folkskygg kan vissa tycka men det är fel säger jag. Som part i målet då förvisso. Men t.ex. så fikade jag i Lisselängen idag. Delade vindskydd med trevliga människor som jag i och för sig känner från Kanotföreningen. Helt oplanerat men trevligt. Fruktsoppa så klart, och mackor därtill. Lisselängen blir en mötesplats för många.

Passerade även Skrikarboda. Tyvärr  så är stugan stängd allt som oftast. Vi får kolla med Närkekretsen hos STF vad som gäller. 

Jag kunde höra mig själv säga ”magiskt” flera gånger idag.

Magiskt var ordet!