VÄSTKUSTENS avskalade skärgård, kylan och den krispighet som solen bjöd på gjorde detta till något av det bästa jag upplevt på havet under den kalla årstiden. Från en strand i Grebbestad med frusen sand gjorde vi dagsturer i en skärgård som vi hade för oss själva. Inte så konstigt med tanke på årstiden men i ärlighetens namn så såg vi enstaka båtar som vittjade burar eller nät. Skaldjur är väl ingen vild gissning. I burarna alltså; så även på Mats tallrik efter en sväng till den lokala skaldjursbutiken.
Vi var ganska många denna gång; vilka jag är den förste att gratulera till ett bra val.

Fika ska aldrig underskattas; framförallt inte i miljöer av denna karaktär.

Is på land.
Låg sol.

Lunch i lä från nordan som svepte över Tjurpannan strax norr om vår eminenta lunchklippa.

Kvällen, eller ska vi säga eftermiddagen, infinner sig med ljusets hastighet. Nästan.

Nordmän i solnedgången.

Vi återvänder definitivt till Västkusten för nästa vinterpaddling. Kanske med ett annat upplägg men gärna med samma väder. Fler bilder

Väl hemma slår jag mig ner med hörlurar och avnjuter Ulf Dagebys dag. Nationalteatern var en del av min uppväxt och jag lyssnar mer än gärna på dessa alster fortfarande. Gänget på Gotland gör magiska versioner där Agnes ”Hanna från Arlöv” når euforiska höjder. Åtminstone för mig. Kollar med dottern om hon är lika nöjd som jag men icke. – Det var ok, får jag till svar. Generationsfråga kanske.

/J